Det har gått nästan två månader sedan min storebror dog. Imorgon är det två månaders sen. Det har varit tungt, oerhört tungt. Framför allt den där första tiden efter dödsfallet. Jag har aldrig upplevt sådan sorg, smärta, ledsamhet... Man kan inte föreställa sig hur ont det gör, hur sorgen river i en. Det känns som man är stöpt i fasa, jag kan inte beskriva det på annat sätt.
Jag var sjukskriven i en månad och det behövde jag. Nu jobbar jag igen och det är ok. Sakta men säkert återgår livet så gott det kan till det normala. Sig likt blir det aldrig. Och man märker vilka som är ens vänner. I nöden prövas vännen...
Och jag kommer för alltid att sakna min bror.
Igår var jag och åt middag med mina kollegor och jag åt portobelloburgaren som faktiskt var riktigt god. Drack några öl till bara för att. Pigan sov hemma med mamma och pappa och jag sov över hos oss. Vaknade först klockan sex men somnade till slut om och vakande kvart över nio. Skönt att sova lite längre då man kan.
Planerar en resa till Italien i vår. Och skulle gärna åka till Los Angeles med, men det är ju det där med pengar. Som ensamstående mamma som jobbar deltid har man inte mycket pengar att röra sig med.
Förhoppningsvis åker vi på kurs till Stockholm om några veckor. Det vore kul.
Har börjat rida två dar i veckan nu och det är verkligen superkul. En livlina.
In i duschen och sen hem till mor och far. Kanske bakar semlor idag.
No comments:
Post a Comment